It's a...

...girl! Nu ska jag gå ned mig i träsket av alla små söta klänningar trots att det egentligen är lite emot mina principer att könsklä sina barn. Det är bara det att jag/vi hade köpt kläder åt det gulliga/fluffiga/rosa hållet även om det var en pojke (som synes på tidigare inköp) och nu vågar jag mig på klänningar också. Och det är så fint eftersom jag bara klär mig i sådant själv. Jippie!

Graviditet: det absolut jobbigaste man inte kan låta någon annan göra åt en.

Har inte sovit en hel natt sedan januari. Dagar som idag blir det extra påtagligt. Vaknade halvfem (efter ett par störningar under natten) och kunde ej somna om. Två viktiga möten varav jag verkligen inte kunde bidra med något konstruktivt under eftermiddagens.

 

Foglossningen (jag avskyr det ordet) gjorde ont när jag tog mig mellan de fyra plaster där dagen utspelade sig (alla spridda over staden men bussarna och vagnarna var hyfsat generösa).

 

Känner att det är himla svårt att få grepp om hur jag ska lägga upp mitt job för att hinna komma igång.

 

Men jag hade en trevlig lunch. Och jag har en strategi för hur jag ska lyckas komma på vart mitt project ska gå, eller ja, jag vet var jag ska börja tills jag vet.

 

Det blir bra. Jag ska bara sova lite.


Höggravidfeelings

Vecka 22+5. Jag vaknade 4 gånger i natt för att gå på toa. Jag var tvungen att äta smörgås två gånger under natten. Jag kan inte sova med kudde på huvudet längre för att stänga ute ljuset eftersom jag inte får tillräckligt med luft (det får jag alltid annars). Bebisen sparkar på sidan om jag ligger på sidan för att informera att det bör jag sluta med omedelbart.

 

Foglossning sedan en månad tillbaka.

 

Skulle inte det här komma i v.30 typ?

 

Men jag klagar inte trots att alla tjatar hål i huvudet på mig om ’vad det blir’ eller om min viktuppgång är normal (jag är inte ens över en normalviktig kvinnas BMI-maxgräns, give me a break!) eller om jag mår illa (please låt mig döda nästa person som undrar om jag mår bra och vill höra alla detaljer).

 

Det blir fint det här. Jag jobbar på så att jag kan ha ett bra flow att upprätthålla när jag går på min (enligt alla andra alldeles för korta) föräldraledighet om sådär 4 månader. Men ja, visst får bebisen gärna komma om 10 veckor även om jag räknar med att gå till v.43 (ja, jurister gillar ju att förutsätta högsta risken).


RSS 2.0